Allmänt om dvärghamstrar

Det finns fyra olika arter av dvärghamstrar som vi har som sällskap i Sverige idag:

Rysk vintervit dvärghamster
Campbells dvärghamster
Roborovskis dvärghamster
Kinesisk hamster

Den sistnämnda, kinesisk hamster, är inte en riktig dvärghamster, eftersom den tillhör släktet råtthamstrar, Cricetulus, och de andra tillhör släktet kortsvansade dvärghamstrar, Phodopus. Därav namnet kinesisk hamster och inte "kinesisk dvärghamster". Däremot får den av enkelhet stå med här bland dvärghamstrarna, eftersom man ändå oftast brukar referera till den som en av de fyra dvärghamstrarna.

Det finns även något som kallas för "hybrid". Vanligtvis är detta en korsning mellan Campbells dvärghamster och rysk vintervit dvärghamster. Till hybriderna räknas dvärghamstrar som kommer från djuraffär (gäller ej Roborovskis eller kinesisk hamster), dvärghamstrar med okänd stam eller ofullständig stamtavla (gäller ej Roborovskis eller kinesisk hamster), korsningar mellan vintervit och Campbells, samt alla vintervita med färgen mandarin.

Förmodligen bör Campbells och vintervita inte räknas som underarter av samma art, som man gör nu, utan som separata arter, men ingen vetenskaplig revidering är gjord.

Ovanstående arter, inklusive hybrider, kan du läsa mer om när du klickar på knapparna här till vänster.

Ursprung

Alla dvärghamsterarterna lever vilt på stäpper och i halvöknar i Centralasien. Campbells finns framförallt på stäpperna i Kazakstan, ryska vintervita på stäpperna i Sibirien, Roborovskis i halvöknarna i Mongoliet och kinesisk hamster i steniga bergsområden i norra Kina. Kinesisk hamster började användas som laboratoriedjur i början av 1900-talet, de övriga under senare halvan av 1900-talet.

Allmänt

De fysiska egenskaper som man först lägger märke till hos alla hamstrar är dels att de har framtänder som är specialiserade för att gnaga med och som växer hela livet och dels att de har kindpåsar som de använder för att transportera (framförallt) mat med. De har alla korta svansar, men de kinesiska hamstrarna har något längre svanser än de andra.

Eftersom de är nattaktiva och bor i gångar i marken har de långa morrhår att känna sig fram med.

Dvärghamstrarna har en doftkörtel mitt på magen som de använder för att märka ut sitt territorie. 

Hamstrar har fyra tår på framtassarna och fem på baktassarna. De har ett utmärkt luktsinne, god hörsel, men är färgblinda och förmodas vara ganska närsynta. 

Hamstrar är anpassade till att utnyttja ganska svårsmält foder. De har en förmage med bakterier, ungefär som kor, och är koprofager, d.v.s. att de låter fodret passera tarmen två gånger (den avföring som inte är fullständigt nedbruten känns igen av hamstern och äts upp). 

Dvärghamstrarna gräver gångsystem i marken med sov-, toalett- och förrådskammare. De sover på dagarna och på nätterna springer de runt och letar mat (frön, blad, rötter och småkryp). Framförallt frön som de hittar hamstrar de i kindpåsarna, bär hem och lagrar i förrådskamrarna. Under vintern lever de till stor del av dessa förråd. 

Dvärghamstrarnas sociala liv i det fria är till stor del okänt, åtminstone för oss amatörer.
Av deras uppträdande i fångenskap kan man gissa att kinesisk hamster är strikt ensamlevande/revirbildande, förutom under parningen, att Campbells och vintervita kan ha ett gångsystem per individ, och att flera Roborovskis möjligen kan dela på samma gångsystem. 
Hamstrar kommunicerar med lukter, ljud (framför allt med ultraljud, som människor inte kan höra) och kroppsspråk. Människor hör bara de hamsterläten som betyder missnöje, rädsla eller smärta: knorranden och skrik.

En hamster som håller svansen rakt upp visar att den är underlägsen och rädd. En som kastar sig på rygg är beredd att försvara sig. En som lägger sig platt är antingen för varm eller försöker göra sig osynlig (då fäller den ner öronen). En som är spänd och stel och lyfter eller slår med tassen mot en människa eller annan hamster visar hot. En hamster som slickar på något gör detta för att kunna känna lukten bättre. En som tuggar på ett okänt föremål försöker avgöra vad det är. 

Färger, utseende och trivsel

Hos alla dvärghamsterarterna finns en brunaktig viltfärg med vit mage. Viltfärgen kallas för agouti.

Phodopus-arterna (Campbells, vintervit och Roborovskis) är knubbigt byggda och har 0,5-1 cm lång, pälsklädd svans och päls under tassarna.

Kinesisk hamster är slank och kan kännas igen på att den har en ca 2 cm lång, naken svans och saknar päls under tassarna. Kinesisk hamster är nästan lika vig som en mus och klänger gärna på fingrarna. De trivs oftast bäst utan burkamrater.

Roborovskis hamster (uttalas ”raborovskis”; den är uppkallad efter en ryss) är den minsta arten, 5-6 cm från nos till svans, och den känns igen på att inte har någon ål (en mörk linje i pälsen längsmed ryggraden). Den har många, täta morrhår runt munnen, så den ser ut att ha mustasch. Det är en förtjusande näpen liten hamster, men den är mycket livlig; det krävs tålamod att få den så tam att den kan sitta stilla i handen. Det är trevligt att ha den i stora akvarier, mer för betraktande än kel. Den trivs vanligen i grupper och ligger gärna och sover i högar.

Skillnad på Campbells och vintervit

Campbells och vintervita kan vara svåra att se skillnad på. Det finns inget kännetecken som absolut skiljer den ena arten från den andra och det krävs viss övning för att artbestämma dem. Båda arterna har ål. Det är framförallt huvudets utseende som är olika; vintervita har oftast ett rektangulärt huvud med förhållandevis långt nosparti, Campbells ett mer triangulärt huvud med kortare nos och mer bredd mellan öronen.

Vintervita är oftast lite mindre och har tätare och starkare pigmenterad päls. Om de är korrekt vilttecknade har de tipping (mörka spetsar på hårstråna) på det vita som gränsar till ovansidans färgade päls. Campbells och vintervit kan ibland korsas (liksom häst och åsna) och få avkomma, men detta ska man normalt undvika - det leder i längden till att arterna försvinner och korsningar ("hybrider") kan inte ställas ut i Standardklass på utställningar.

De båda arterna har ett ganska likartat beteende och båda kan hållas antingen i små grupper eller ensamma. När man lär känna de två arterna bättre kan man märka små skillnader i temperament. Campbells är mer uppmärksamma på sin omgivning (t.ex. vaknar de och kommer nyfiket fram om en människa rör sig nära buren), de är något livligare med ett stort rörelsebehov och de är ofta mer känsliga för felaktig mänsklig hantering (att bli jagade av händer, att man rör vid små ungar m.m.).

De här skillnaderna i temperament är så små att det är större skillnad mellan individer inom samma art än mellan arterna.

Ha inte hamstrar av olika arter i samma bur - de trivs inte med varandra.

Sjukdomsregistrering

Föreningen har en lista över dvärghamstrar som har drabbats av sjukdomar som anses vara ärftliga. Detta för att förhoppningsvis kunna kartlägga och lättare avla bort vissa sjukdomar.

Har man en dvärghamster som har drabbats av till exempel diabetes, glaukom eller röd fatty eye kan man, om man vill, skicka in uppgifter till ingunn@hamsterforeningen.se, så skriver hon upp hamstern på en lista. Denna lista kan alla våra medlemmar på begäran få tillgång till via mail.

Misstänker man att hamstern har röd fatty eye eller på annat vis är osäker på diagnos ska man skicka tydliga bilder tillsammans med hamsterns namn och eventuellt registreringsnummer. Detta är för att vi ska kunna utesluta att det möjligen kan röra sig om vit fatty eye, som är ofarligt, eller ögoninfektion.

För att vi ska skriva upp en hamster som har diabetes krävs det att man har gjort urintest med teststickor, till exempel Clinistix.
 

Köpet

Innan man köper en hamster bör man fundera över vad man ska ha den till. Om man tänker ställa ut hamstern bör man köpa den antingen från en framgångsrik uppfödare och/eller köpa en lovande avkomma till en utställningsvinnare. 

Ibland kan man få vänta tills uppfödaren har en lämplig hamster till salu. Om man inte är väldigt erfaren och vet precis vad man gör ska man alltid välja en hamster som verkar helt pigg och frisk och som går att hålla i (det senare kan man inte kräva av Roborovskis). 

Be alltid att själv få hålla i hamstern. När hamstern är vaken ska den vara rörlig och alert och ha helt öppna och rena ögon. Den ska vara ren i stjärten, inte ha några sår (kontrollera särskilt om den blivit biten i öronen eller runt svansen eller om den skadat ben eller tassar) och magkörteln får inte vara svullen eller kladdig. En ohanterad hamster kan vara skygg, men får inte bli hysteriskt rädd. Unga orädda hamstrar kan normalt undersöka nya saker (bl.a. fingrar) genom att tugga på dem. 

Köp inte en hamster som gått i samma bur som en hamster med infektioner och gynna inte säljare som sköter djuren dåligt (då skaffar de ännu fler djur). 

Dvärghamstrar ska helst vara minst fyra, men gärna fem veckor innan de tas från mamman och säljs. Storvuxna ungar kan tas ifrån mamman något tidigare.

 

En eller flera dvärghamstrar?

Roborovskis bör man om möjligt hålla flera tillsammans. Campbells och vintervita ska enligt djurskyddslagen bo två och två, men problem kan ibland uppstå. Vissa individer funkar inte att ha tillsammans med en annan hamster och då kan man vara tvungen att sära på dem.

Kinesisk hamster kan vara svår att ha annat än ensam. Om man vill ha flera hamstrar i samma bur bör man köpa och sätta ihop dem så unga som möjligt - enklast är att skaffa syskon av samma kön.

Det går utmärkt att ha par och grupper av samma kön.

Man ska noga tänka sig för innan man sätter ihop hamstrar av skilda kön. De kan på kort tid få många ungar och smågnagare är inte alltid lättsålda.

 

Skillnaden mellan hane och hona

Som sällskapsdjur spelar det ingen roll om man väljer en hona eller en hane. Honor har ett mycket kort avstånd mellan anus (tarmöppning) och vulva (könsöppning) och om man tittar riktigt noga är vulvan inte helt symmetrisk utan öppnas i en springa bakåt.

Hanar som kommit upp i säljbar ålder har ett synligt avstånd mellan anus och penis (som ser ut som en liten kulle med ett hål mitt i) och vuxna hanar får en lite förlängd bakkropp och synlig pung (speciellt framträdande hos kinesisk hamster).

Hos Roborovskis är könsskillnaden liten. Är man osäker kan det underlätta att jämföra flera hamstrar.

 


Doftkörteln

Hamstrar komunicerar till stor del med hjälp av dofter. Bland annat så lämnar de doftspår för att kunna hitta tillbaka till sitt bo och för att markera sitt revir osv. Hos dvärghamstrar är doftkörteln belägen på magen. 

Doftkörteln utsöndrar ibland ett sekret. Detta är helt normalt. Däremot så kan doftkörteln lätt bli smutsig och inflammerad, speciellt hos hanar. Då kan man rengöra doftkörteln med väteperoxid. Om körteln är mycket inflammerad så bör man uppsöka veterinär.
 

Hantering

Hamstrar ska liksom alla andra djur hanteras vänligt och hänsynsfullt. Överraska inte hamstern, utan förbered den på vad som ska hända. Prata gärna med den så att den märker att någon finns i närheten. 

Med undantag för Roborovskis, som kräver mycket övning, kan dvärghamstrar lätt fås tama och trevliga genom att man försiktigt pysslar med dem en stund varje dag. 
De är mycket förtjusta i att få springa runt på golvet (se till att det inte finns hål och springor som de kan försvinna in i). Det är ovanligt att de gnager på sladdar, men de kan gnaga av t.ex. mattfransar för att ta hem till boet. 

När man tar upp en dvärghamster bör man undvika att fånga den ovanifrån, vilket kan skrämma den, utan ta hellre en hand från varje håll och skopa upp hamstern med båda händerna. Låt gärna hamstern nosa på handen först. 

När man håller i den bör man inte krama den, utan kupa händerna löst runt hamstern (även ovanför om hamstern inte är riktigt tam; de kan hoppa och det går fort!). 
Campbells som är vana att få komma ut på golvet kommer självmant fram och klättrar upp i ägarens händer. Roborovskis tar lång tid att få så tama att de kan sitta still i händerna. Det är lättast att börja träna så fort de börjar gå ur boet. 

Förvara alltid hamstern rymningssäkert och räkna med att den undersöker alla möjligheter att ta sig ur en bur eller låda. Om hamstern skulle rymma kan man hitta den genom att stänga alla dörrar, lägga en hög med frö i varje rum och se om och var frön försvunnit under natten. Ställer man fram buren så att hamstern kan gå in i den går den ofta och lägger sig i sitt sovhus på morgonen. Annars får man försöka bygga en fälla (t.ex. en låda med ramp upp till kanten) eller sitta uppe och vänta ut hamstern. Låt inte andra husdjur umgås med hamstern. Dvärghamstrar har inte en chans mot råttor, guldhamstrar, katter eller hundar. Se också upp med höga höjder - en dvärghamster kan slå ihjäl sig om den faller från midjehöjd.

 

Sjukdomar

Om man själv är förkyld eller har influensa ska man tvätta händerna innan man sköter om hamstern, inte ta i hamstern och inte nysa på eller i närheten av hamstern. Hamstrarna smittas väldigt lätt av människor och en förkylning utvecklas ofta till lunginflammation.

Klicka här för att läsa mer om sjukdomar.