Hamstern kan bli rädd när man håller den hårt och vrider och vänder på den, så som man kan bli tvungen att göra för att kunna undersöka och behandla den. Hamstern tycker inte heller om att ligga på rygg. Man kan hålla den en kort stund i nackskinnet, med andra handen som stöd under bakfötterna, men då kan den slingra sig ganska mycket och det kan gå bättre att hålla direkt runt kroppen. Håll tummen högt upp på bröstkorgen och låt hamstern ligga på rygg på de övriga fingrarna och i din handflata, om du vill kontrollera magen och områdena kring den.

​

Det är viktigt att snabbt behandla sjukdomar hos hamstrar och gerbiler.
De har snabb ämnesomsättning och ganska dåligt immunförsvar. Om man behöver söka veterinär bör man försöka hitta en som är intresserad av smådjur. Känner man inte till någon särskild veterinär kan det vara bäst att gå till ett djursjukhus. Man kan dessutom ta kontakt med någon erkänt duktig och van uppfödare för att få råd om behandling och kanske tips om bra veterinärer.

Förutom artspecifika sjukdomar så drabbas guldhamstrar och dvärghamstrar av ungefär samma sjukdomar.

​

Wet tail
Detta är en stressrelaterad bakteriesjukdom där bakterierna i tarmen är i obalans. Den uppkommer ofta i avvänjningsåldern (3-6 veckors ålder). Inkubationstiden är sju dagar.
Symptomen är kraftig vattning diarré som gör hela bakdelen upp på ryggen blöt. Allmäntillståndet påverkas, hamstern blir slö och äter och dricker dåligt.
Sjukdomen smittar genom direktkontakt. Ofta är sjukdomsförloppet snabbt, 2-3 dagar, men ibland under 24 timmar. Wet tail kan botas med antibiotika och om man hinner kan man försöka att även behandla med värme och vätska.
Hamstern dör oftast inte av själva sjukdomen, utan av den vätskebrist som diarrén orsakar. I USA kallas wet tail för "djuraffärssjukan". Detta eftersom det oftast är zoobutikshamstrar som drabbas, eftersom de oftast är mer stressade och har lägre immunförsvar än uppfödarhamstrar.
Wet tail drabbar endast guldhamstrar.

Tyzzers sjukdom

Tyzzers sjukdom är en ovanlig bakteriesjukdom som drabbar tarmarna och ger det smittade djuret en kraftig diarré. Sjukdomen orsakar av en anaerob bakterie, det vill säga en bakterie som kan leva utan syre. Bakterien sprids sedan genom att djuret i fråga äter infekterad avföring eller inhalerar sporer som bildats i omgivningen. På grund av detta är god hygien viktigt.

Symptom på sjukdomen är bland annat diarré, avmagring, slöhet, uttorkning, risig päls och plötslig död. Symptomen i sig är ganska ospecifika och kan vara tecken på stress som i sin tur leder till diarré, det behöver med andra ord inte vara Tyzzers. Man bör alltid uppsöka veterinär vid kraftig diarré för att ge djuret i fråga den bästa chansen för att överleva.

Invändigt orsakar Tyzzers vävnadsdöd på levern och i tarmarna, man kan även se förändringar i lymfknutor och hjärtat hos ett djur som drabbats av sjukdomen. Symptomen hos både Tyzzers och Wet Tail liknar, dock är Tyzzers allvarligare och har dödlig utgång.
Tyzzers får ofta utbrott hos djur som är stressade, exempelvis ungar som precis avvants, vid transport, plötsligt foderbyte, felaktig kost, flytt till nu miljö eller annan form av stress. Dessa anledningar kan dock leda till diarré eller andra symptom på stress utan att det har något med Tyzzers sjukdom att göra.

Om man misstänker att man fått Tyzzers i sin besättning är det viktigt att man snabbt kontaktar veterinär för att få antibiotika samt sätta in en generell behandling mot diarré i form av elektrolytlösning/vätskeersättning för att förhindra uttorkning. Man kan även behandla övrig besättning med antibiotika samtidigt för att förhindra vidare smitta. Dock leder Tyzzers ofta till döden då sjukdomen har ett mycket snabbt och aggressivt sjukdomsförlopp.

För att förhindra vidare smitta är det viktigt med renlighet och minimal stress för djuren. Rengör inredning och burar med Virkon, varmt vatten hjälper inte då bakterien kan bilda sporer. Sporerna kan ligga i dvala i bottenmaterial och foder i över ett år, därför kan det vara en god idé att kassera sånt för att förhindra att sjukdomen blossar upp på nytt.
För att kunna påvisa Tyzzers krävs obduktion.

Papovaviruset
"Papova" är en virussjukdom som tillhör vårtfamiljen. Det korrekta namnet på viruset är hamster polyomavirus (HaPV) och man brukar i daligt tal säga "papova" när man pratar om sjukdomen. Symptomen kan vara vårtliknande tumörer i ansikte, på halsen och under huden i nacken. Dessa symptom är vanligast på äldre djur. Unga djur drabbas oftare av lymfkörteltumörer. Smittade djur tillverkar levande virus i njurarna under hela inkubationstiden. Viruset sprids sedan genom urinen, men kan också hamna på dammkorn och annat som lätt transporteras runt även i luften, trots att viruset i sig inte är luftburet. Det kan alltså räcka med att man själv har befunnit sig i samma rum som en smittad hamster för att man ska få det på kläderna och riskera att transportera med sig det hem till sina egna djur. Mer än hälften av alla smittade djur blir dessutom symptomfria smittbärare. De ser ut att vara friska, men har viruset i kroppen och smittar precis lika mycket som en som har fått symptomen. Det finns inget botemedel mot papova och utgången är dödlig.
Läs mer om Papova här.

Denna sjukdom drabbar endast guldhamstrar.

​

Diabetes
Diabetes drabbar framförallt dvärghamstrar, men kan ibland även drabba guldhamstrar. Symptomen är att de dricker och kissar mycket, avmagrar och har tendens till svullen mage. Sjukdomen behandlas genom att minimera stress och genom att ge hamstern en specialdiet som innehåller kraftigt reducerade halter av socker och fett.
Klicka här för att läsa mer om diabetes (hos dvärghamster).

Hårsäckskvalster
Många djur bär på dem utan att det är skadligt. De får bara symptom om immunförsvaret försämras. Symptom är att de tappar päls på bakdelen. Ofta har de ingen eller en liten hudirritation. Hamstern har oftast inget obehag av det. Hårsäckskvalster (demodex) kan behandlas med Ivomec. Om det däremot blir återkommande efter behandling, så är det förmodligen en kronisk sjukdom eller en genetisk defekt som påverkar immunförsvaret och som tillåter kvalstern att föröka sig i så stor skala.

Luftvägsinfektion
En luftvägsinfektion kan snabbt utvecklas till lunginflammation. Symptomen är tung/häftig, rosslig andning, ovilja att äta och dricka, hängighet, rinnande nos och ögon, avmagring och svårt att hålla kroppstemperaturen uppe. Vid misstanke om början till lunginflammation ska hamstern behandlas med antibiotika, värme och vätska.

Ohyra
Beroende på vilken sorts ohyra det är så behandlas det olika. Utvärtes ohyra, dvs. den som syns i pälsen eller på huden, som t.ex. löss och loppor, behandlas med Dermocan, bad alt. något starkare från veterinär. Ohyra i huden, t.ex. hudkvalster, behandlas med Ivomec-injektioner (ges av veterinär) eller salva som smörjs på området.
Försiktighetsåtgärder och regler vid ohyra hittar du här.

Ringorm
Ringorm är en svampinfektion som är mycket smittsam och även smittar oss människor. Symptom på ringorm är kala, symmetriska fläckar - inte att förväxlas med doftkörtlarna som sitter på varje höft hos guldhamstern. Man kan behandla ringorm själv med en svampsalva som finns receptfritt på apotek, t.ex. Canesten eller Pevaryl. Man bör fortsätta att behandla området som var utsatt upp till två veckor efter att symptomen har försvunnit.

Tumörer
Elakartade tumörer hos guldhamstrar är inte så vanligt och de sitter oftast inne i kroppen och upptäcks därför sällan. Ofarliga tumörer och cystor är desto vanligare.
Dessa sitter ofta under huden. Är de vätskefyllda kan de tömmas, annars krävs en operation.

Njur-/leverfel
Detta är relativt vanligt hos hamstrar. Ofta lever de ett fullgott liv utan att visa några större symptom eller besvär av det. Symptom är att de dricker mycket, kissar lite eller normalt, avmagring över ryggen och i ansiktet. Vid leverfel får de ofta svullen buk, då de samlar på sig vatten och vid njurfel kan huden bli torr alt. att de tappar päls. Det finns inget botemedel.

Hjärtfel/blodpropp/stroke
Drabbar framförallt äldre hamstrar och de med medfödda fel. Symptomen är olika beroende på var proppen uppstår, men ofta påverkas syn, hörsel, luktsinne och balans och de kan även bli förlamade. Vid små anfall kan värme och kortison given av veterinär minska effekten av anfallet. Det finns inget botemedel.

Livmoderinflammation
Enbart honor kan drabbas av livmoderinflammation och symptomen och chansen att kunna bota hamstern beror på vilket stadie sjukdomen är i vid upptäckt. Några symptom kan vara ökad törst, svullen mage, slöhet, äter dåligt och har bruna/brunröda flytningar. Vid mildare fall finns chans att bota hamstern med antibiotika. Annars krävs operation.

Förkylning
En hamster kan liksom människan dra på sig en förkylning. De är extra känsliga för drag och man bör därför se till att buren står dragfritt och i en jämn och lagom temperatur. Optimal temperatur för en hamster är cirka 18-21°C. Liksom för oss människor kan symptomen vara hosta, aptitlöshet, nysningar, rinniga ögon, trötthet och vid allvarligare fall andningssvårigheter. Förkylning kan leda till lunginflammation och det är därför viktigt att man håller koll på en hamster med förkylning. Blir den värre, så måste man ta sig till veterinär. En vanlig förkylning ska annars gå över av sig själv på ett par dagar, så länge man låter hamstern stå i ett dragfritt område i en konstant och lagom varm temperatur. Den bör också få vara ifred och vila så mycket det bara går.

Allergi
Vanliga tecken på allergi är att hamstern får rinniga ögon, nyser och kliar sig (kanske till och med såpass att det blir sår), eller har svullna eller såriga fötter. Pälsen kan se glanslös och nött ut eller till och med vara avskavd. Allergi kan bero på många saker; den kan vara känslig mot damm, vara allergisk mot bottenströet eller något i fodret.
Vid ej akuta fall: Uteslut andra sjukdomar med liknande symptom (till exempel ohyra) och se till att ha ordentligt rent hos hamstern. Prova ett dammfritt strö, till exempel toalätt eller alspån. Man kan även byta kosten långsamt mot något annat om man misstänker att det kan vara kosten. Tänk på att alla djur är känsliga mot starka dofter, till exempel parfymer och rumsuppfriskande sprayer m.m.

​

Svansdefekt (svansknyck och/eller snedhet)
Djur baserade på genen dgdg (mörkgrå) är de som är mest disponibla för en genetisk svansdefekt, "kinked tail" på engelska, men defekten finns idag inom alla färger i Sverige. Djuren kan födas med svansdefekter och de kan även utveckla svansdefekter med åldern, så länge de växer. Många gånger kan det vara svårt att veta om en svansdefekt endast är uppkommen pga. skada eller rentav är en genetisk defekt.
Av denna anledning så skall alla djur med bevisbar defekt (oavsett utseende) för säkerhetsskull inte avlas vidare på. Alla djur med en defekt (svansknyck, sternumkrok eller de som ger ungar med svällmage) är anmälningspliktiga och ska rapporteras till registratorn, som för in detta i systemet. Det gäller ej bruten svans som blivit konstaterad av domare på utställning.
Djur med någon form av svansdefekt, även bubbla, som t.ex. uppmärksammas i samband med bedömning på utställning skrivs automatiskt in i stamboken av registratorn. De med svansknyck och snedhet blir belagda med avelsförbud i linje med Jordbruksverkets regler.
Beslut från årsmötet 2020: Domare kan härmed endast skriva: Misstänkt knyck eller brott på bedömnings sedlarna och knyck och avelsförbud ska inte föras in i stamboken. Sedan är det upp till ägaren att avgöra om den ska röntgas eller inte för att fastslå varför svansen inte känns rak.