DSC_0135-2.jpg

Grunderna i hamster och gerbil avel

SHF:s avelsregler samt rekommendationer

Svenska Hamsterföreningen har rekommenationer och regler kring avel samt uppfödning enbart för djurens skull. Detta ska alla som avlar i våran förening förhålla sig till för att ge avelsdjuren ett så etiskt och hållbart liv som går. På länken ovan hittar ni alla rekommendationer och regler.

Dessa rekommendationer finns då vi har sett att mycket kan gå fel och även om inga garantier finns så vill vi ge både uppfödarna och djuren så bra förutsättningar som går från start.

Om man funderar på att ta en kull på sin hona eller planerar att börja föda upp så är det bra prata med en uppfödare och få råd. Vi har även vår Facebooksida där flera av våra uppfödare är aktiva och de svarar mer än gärna på de frågor du kan tänkas ha. Klicka på ikonen för att ta dig dit.

  • Facebook

Innan parning

 

Etiken i det hela och ditt mål med kullen
Innan du parar dina djur så bör du ta ett steg tillbaka och fundera lite. Fundera först och främst på varför du tar en kull - vad målet med kullen är.

Man bör aldrig ta en kull bara för att få ungar. Man måste alltid ha ett mål med parningen - att förbättra temperamentet, typen, färgen, livslängden, et cetera. Att ta en kull utan att försöka förbättra någonting med parningen och kanske bara avla för att det är spännande och gulligt med ungar är oetiskt, då honan utsätts för en sådan risk och ett stort slitage på kroppen. När du har målet med kullen (och gärna för flera kullar framöver) klart för dig, så bör du fundera på hur du ska göra för att uppnå detta. Fundera även på vilka kvaliteter dina djur har som gör att just dessa bör ingå i aveln, men även om du som uppfödare håller en bra kvalitet vad gäller djurhållning samt kost.

Honan ska vara både psykiskt och fysiskt redo för en kull. Man hanterar självklart honan och kullen varsamt. Stör man honan för mycket kan det resultera i att hon stöter bort ungarna eller till och med äter upp dem.

Det oförutsedda
När man tar en kull så kan alltid komplikationer uppstå. I värsta fall kan det hända att honan inte klarar sig.
Detta är något man måste vara medveten om. Man måste också vara beredd på att snabbt ta sig till veterinären om något skull hända och oftast föder de på kvällen när många veterinärkliniker har stängt eller en höjd taxa.


Därför är det otroligt viktigt att ha tänkt på detta innan man parar och att se till att man har pengar så att man klarar av ett veterinärbesök. Har du inte råd med ett veterinärbesök en sen söndagskväll då det kan kosta som mest, så har du helt enkelt inte råd att ta en kull.

Vad säger lagen?
Något man bör ha i bakhuvudet är vad man gör om man inte får alla ungar sålda. I Djurskyddsföreskrifterna, L80, står till exempe att guldhamstrar från samma kull efter avvänjning bara får hållas tillsammans upp till 8 veckors ålder.

Efter 8 veckor ska varje guldhamster ha en egen bur, vilket kan resultera i många burar om man har många osålda ungar. Varför detta stycket skrivs är för att det tyvärr genomförs många ogenomtänkta parningar där man bara har satt ihop en hona och en hane enbart för att få söta ungar. Man bör alltså ha en större tanke bakom kullen, än att få fram söta ungar, för vilka ungar är inte söta? Sedan bör man vara införstådd med vad lagen säger gällande vilka individer som får paras och inte paras. I L80, som man finner på Jordbruksverkets hemsida, står följande:

"De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel."

Detta innebär såklart att man exempelvis inte får avla på en hamster med svansknyck eller para två dominant spot med varandra. Därför bör man ha läst igenom föreningens avelsregler, där dessa icke tillåtna och ej rekommenderade kombinationer finns med.

Medlemmar måste ansöka om dispens för att få genomföra parningar där inavelsgraden är högre än 6,25 %, alltså kusinparningar.










 

 

 

 




Hur länge är de dräktiga?

Dräktighetstiden är ca
-16 dygn för Guldhamster men det är inte helt ovanligt att hon går över en dag eller i enstaka fall till och med två dygn över tiden.
-18 dygn för Campbells och Rysk vintervit.
-20-22 dygn för Roborovskis och kinesisk hamster.
-21–26 dygn för Gerbil.

Största kullstorlek är för Campbells 10 ungar, för vintervit 11, Roborovskis 9 och kinesisk 12 ungar.
Campbells och vintervita blir könsmogna tidigast runt 4-5 veckors ålder, Roborovskis kan bli det redan vid 3 veckor och kinesisk vid 4 veckor. 

Kullstorlek för guldhamster är vanligtvis  6-10 ungar. Som mest har de vid något enstaka tillfälle varit 24, men kullar på 12-13 ungar är inte ovanligt. Ungarna kan bli könsmogen från 4 veckors ålder och könen bör separeras vid ca. 3,5 veckors ålder.

Kullstorlek för Gerbil är vanligast med 4-6 ungar, men de kan få upp till 9 stycken. Gerbiler blir könsmogna  och ska separeras efter kön vid 8 veckors ålder.


Parning och brunst


Brunst och parning guldhamster
Honan brunstar var fjärde dag och det kan kännas på doften i vissa fall, inte alltid dock. Brunstdoften kan upplevas som ganska unken och sötaktig, nästan lite myskaktig. Om hon träffar en hane eller om man klappar henne lite över ryggen när hon brunstar kan hon ställa sig i parningsposition som en "stel pinne" och svansen står rakt upp. Det är lite som om honan hamnar i hypnos.

Parningsakten
Hanen känner på doften att honan är redo. Man sätter samman dem på neutral mark, t.ex. i en rasthage eller i en större låda av något slag (helt enkelt i ett begränsat utrymme utan saker som distraherar). Hanen brukar tvätta honan där bak innan parningen äger rum och sedan brukar de oftast "få till det" om hanen vet vad han ska göra. 


Man bör låta dem para sig tills (vanligtvis) honan tröttnar/känner sig klar och går undan, vilket kan vara allt ifrån tio minuter och upp till en timma (vanligtvis 20-40 min). Under den här perioden parar de sig många gånger och hanen tar små, korta pauser för att rengöra området kring sitt könsorgan och kan ibland även putsa honan lite till innan nästa parningsomgång sker.

Var 4:e dag brukar honan brunsta. Brunstar hon inte den fjärde dagen efter att en parning har genomförts, så kan hon blivit dräktig. Honor kan bli skendräktiga så man får vänta och se om det kommer några ungar efter 16 dagar.

Brunst och parning gerbil
Honorna brunstar var 4-6 dygn och parar sig då med hanen många gånger under någon eller ett par timmar.

         Direkt när kullen är född parar sig paret igen. Dock kan dräktigheten förlängas om det finns en nyfödd kull i
         boet, så nästa födsel kan dröja tills de första ungarna är 5-6 veckor.


         Om du har planerat att paret ska få mer än en kull kan du låta hanen stanna kvar i buren när ungarna
         föds. Han hjälper till att ta hand om dem. En gerbilhona kan vara fertil i cirka 18 månader, medan en hane
         kan vara fertil under i princip hela livet.

 

         Avser man att ta två kullar med sitt par kan man, efter tillvänjning, låta paret bo tillsammans från parningen
         genom hela den första dräktigheten och till strax innan kull nummer två föds. Då sätter man pappan
         tillsammans med t.ex. en eller två söner ur första kullen i en egen bur. En dotter ur första kullen lämnas kvar             hos den dräktiga mamman. De kommer att hjälpas åt med nästa kull.

         
        Avser man att bara ta en kull med sin hona, så bör man para den av sina gerbilhonor som är dominant i buren,
        dvs. bestämmer över den andra. Detta är oftast den äldre honan. 

        Paras den undergivna honan är det sannolikt att den dominanta honan inte tolererar det. Hon kan då bita ihjäl
        ungarna. 

        När den hona man valt ut brunstar, så låter man henne träffa hanen på neutral plats, kanske i en liten och
        nystädad bur. Är hon mottaglig så kommer de att para sig många gånger under ett par timmar. Honan säger
        ifrån när hon inte är intresserad längre. Var försiktig när du sätter tillbaka såväl honan som hanen till sina
        ordinarie burkamrater. Gör allt du kan för att de inte ska lukta av partnern, eftersom detta kan utlösa
        aggressivitet.



          
         Parning dvärghamster

         Campbells och vintervita är lätta att sätta i par som vuxna eller att "handpara". 
         Naturligtvis ska både hona och hane vara friska men framförallt honan bör vara i bra kondition för att orka
         med attbära och föda fram en kull med ungar.

         
         Roborovskis kan vara årstidskänsliga och får ungar framför allt under våren. De brukar vara ganska lätta att
         sätta ihop även som vuxna.

         Beträffande kinesisk hamster kan det vara svårt att få två vuxna djur att acceptera varandra, så för att få ett
         avelspar sätter man lättast ihop dem som unga och sedan tar man inte isär dem förrän de fått ungar.

         Om man vill ha hona och hane tillsammans är det enklast att sätta ihop dem en kväll när honan är brunstig
         (se nedan under handparning).Om de trivs ihop kan de sedan fortsätta bo i samma bur, annars får man ta isär
         dem igen. Man kan vänja ihop två hamstrar genom att låta dem träffas ofta, flera kvällar i rad, t ex genom att
         de får
         1) sitta i varandras burar en timme,
         2) nosa på varandra med galler emellan och
         3) (om de inte försöker anfalla genom gallret) springa på golvet en stund (då har den underlägsna plats att gå
         undan). 

         Att handpara innebär att låta hamstrarna para sig en kort stund under övervakning. Innan man sätter ihop
         hamsterparet bör man kontrollera att honan är brunstig, det är onödigt att de börjar slåss.
         Har man möjlighet kan man låta honan nosa på hanen genom galler (honorna brunstar normalt sent på
         kvällarna,prova vid 22-tiden) - om honan är brunstig kommer hon att nosa intresserat på hanen, sno runt lite
         och tvätta sig, om hon inte är brunstig gör hon små utfall, skriker till och/eller går därifrån. Om hon inte är
         brunstig kan man för säkerhets skull kontrollera igen lite senare på kvällen. Om man inte har gallerburar kan
         man istället sätta dem i en låda och hålla ett galler emellan. 

         Om honan är brunstig är det bäst att låta dem para sig i en öppen låda, så att man kan sätta ett galler emellan
         och lyfta ut hanen om de börjar slåss.De kommer att para sig många gånger, och till sist kommer en parning
         när hanen stelnar till, som om han fått kramp, och då kan det hända att honan blir lite rädd - detta är alltså
         helt normalt. 



Efter parningen, samt födseln

Dräktigheten
När parningen ägt rum så tar det 16-26 dagar (beroende på art) till dess att bebisarna föds.
Dagarna efter parningen kan honan bli tröttare och sover mycket mer.
Magen kan se något uppsvälld ut, men man ser inga bebisbulor på henne förrän under sista veckan.
Dagarna innan födseln kan man ofta tydligt se magen bukta ut. Honan behöver mycket bomaterial för att förbereda inför nedkomsten och rivet toalettpapper är det allra bästa. Honan boar med bomaterialet för att förbereda en plats för bebisarna.


Förlossningen
Dagen för förlossningen samlar honan energi genom att sova mellan värkarna.
Man kan se på honan att hon har värkar genom att hon andas häftigare, byter ställning och magen ser konformad ut på sidorna.
Detta kan vara tecken på att det är på gång och honan kan även få en teckenblödning, vilket är helt normalt.
Man får dock hålla koll på att förlossningen inte stannar av, för kommer bebisarna inte ut så kan honan avlida.
Om någon komplikation tillstöter så är det bästa att man snabbt ringer och rådfrågar veterinär och förbereder sig på att åka in med henne för att få hjälp.

Själva förlossningen brukar annars gå ganska snabbt om inga komplikationer uppstår och honan sköter allting själv.

Man bör absolut inte vara där och störa henne när hon föder, eftersom det kan orsaka onödig stress.
Det räcker att man bara står tyst och lyssnar på prasslet inifrån boet och hör så att allting verkar gå bra.
Efter en stund brukar man kunna höra pip.
Om allting lugnar ned sig efter allt prassel och du bara hör pip, så är hon förmodligen klar och har lagt sig för att dia sina ungar.


När det har gått några timmar efter födseln (helst minst en dag) och honan kommer ut självmant för att till exempel gå och hämta mat, så kan man försiktigt lyfta på huset och kika så att alla ungar lever.

Man bör undvika att röra vid ungarna eller stöka till det i boet.
Om du måste flytta bomaterial för att se ungarna så går det bra, men om du behöver röra dem så kan det vara bra att först gnida in händerna i lite bottenmaterial innan du rör vid dem, så att du inte luktar så mycket människa.

En stressad hona kan i värsta fall äta upp sina ungar.
Därför är det alltid bäst att störa så lite som möjligt.
Att räkna antalet födda ungar och plocka bort eventuella döda ungar är det enda man gör och sedan låter man dem vara helt ifred.
Det bästa är att försöka låtsas att man inte har några hamsterungar.

Rastlösa hamsterhonor
När ungarna har fötts (och ibland även innan), så kan honan på kvällarna vara precis lika rastlös och uttråkad som vanligt och då är det bättre att släppa ut henne en stund, precis som man brukar, än att låta henne bli stressad av tristessen i buren.

Gör som du brukar, bara, och släpp sedan ned henne i buren igen där hon får vara ifred.
Det viktigaste är att försöka hålla hennes stressnivå så låg som möjligt under dräktigheten och under den tidigaste delen av ungarnas uppväxt.


Uppväxten


De nyfödda
Ungarna föds döva, blinda och nakna och är helt beroende av sin mamma. De är bara lite mer än 1 cm långa när de föds och de 2-3 första dagarna ligger mamma hamster nästan hela tiden och diar de små.

Ungarna tillbringar dessa dygn med att äta sig stora och starka inför dagen då mamman lämnar dem ensamma i boet lite längre stunder. Mamman börjar lämna boet mer och mer efter ca. tre dygn och ibland kan man se att hon även slumrar en stund utanför boet, för att liksom få lite ensamtid och ladda batterierna.


Ungarna växer fort och redan efter några dygn kan man se vilka som blir mörka, då pigmentet i huden börjar synas. Svarta, soblar och normalfärgade är lätta att urskilja. De äter då även från all den mat som mamman har lagt in i boet och man kan riktigt höra hur det knaprar där inne.

Lugn och ro
Viktigt att tänka på är ändå att man låter mamman och ungarna vara ifred de första ca. tio dagarna, med undantag för påfyllning av mat och vatten m.m..
Man ska alltså inte hålla på och pilla i buren eller boet, byta ut strö eller annat och man bör absolut inte titta på ungarna mer än den enda gången då de är födda för att se att allt har gått bra och för att räkna dem.
Efter detta bör de alltså lämnas helt ifred i minst tio dagar.

Ta det lugnt med kameran i början
Man bör inte fotografera ungarna i boet i tid och otid förrän de har öppnat ögonen, då detta kan vara stressande för många honor.
En liten rekommendation från SHFs sida är att inte heller publicera bilder på ungar som inte har öppnat ögonen än på Internet, eftersom man inte vill få allmänheten att tro att det är befogat att fota så tidigt.


På egna ben
Vid ungefär tio dagars ålder börjar de små knata runt i buren på egna ben (helt i blindo) och mamman plockar snabbt in dem i boet igen om hon upptäcker dem.

Det kan däremot vara bra att vid det här laget kika in i buren flera gånger om dagen för att se så att ingen unge har gått vilse och ligger utanför boet och blir kall utan att mamman upptäcker det.
Då är det bara att stoppa in ungen i boet igen.

Nu öppnar de ögonen
När ungarna är mellan 12 och 14 dagar gamla så öppnar de ögonen och de blir då genast mycket livligare och börjar utforska buren ordentligt. 
Vid denna tidpunkt ligger mamma hamster oftast i boet enbart för att dia, men sover själv allt oftare.


Könskoll
Vid 10-12 dagar kan man även kika på vilket kön bebisarna har.
Är man osäker på det här med könsbestämning, så kan man få hjälp av en uppfödare i närheten. 

 


Den resterande uppväxten
När ungarna blir tre veckor gamla börjar mamman att avvänja dem från att dia.
Ungarna äter allt mer fast föda och man kan se att de beter sig som en liten vuxen. 
De samlar nu bland annat mat i kindpåsarna och sitter och tvättar sig.


Könsseparering 
När bebisarna är könsmogna så måste man separera hanar från honor, då det finns risk att för aatt ungarna parar sig.
Man märker om hanarna börjar visa intresse för mamma hamster eller sina syskon.
En bra riktlinje att hålla sig efter är att sätta hanarna i en egen bur vid3,5-4 veckor för hamster och 8 veckor för gerbil

Honorna kan fortsätta att gå med mamman (Guldhamstrar tills de är åtta veckor gamla om mamman verkar trivas bra med dem, men oftast tröttnar hon på dem tidigare än så.)

Flytta hemifrån
Man bör absolut inte sälja ungarna föra fyra veckors ålder (tre enligt L80).
SHF rekommenderar att ungarna är minst fem veckor gamla när de flyttar hemifrån.
Vid flytten bör man skicka med lite bomaterial hemifrån, så att ungen får med sig välkända och trygga lukter.
Man bör också skicka med en liten påse med övergångsfoder som de nya ägarna kan blanda med det som de själva har fått.
Detta hjälper ungenss mage att fasas över på det nya fodret utan att den får ont i magen, förstoppning eller diarré.

Man skickar också med köparen hamsterungens eventuella stamtavla som man har skickat efter från SHF.

Ett faktablad bör alltid medfölja när man säljer ett djur.

Svenska Hamsterföreningen värnar om hamstrarnas och gerbilernas status som husdjur. 
Vi rekommenderar därför att man som uppfödare säljer sina djur för följande priser:

-Guldhamster: Rekommenderade pris för våra registrerade uppfödare är minst 400,
priset varierar runt landet på grund av efterfrågan och geografi men påverkar inte kvaliteten hos uppfödaren

-Gerbiler: SHF rekommenderar att m
inst ta 350 kronor per djur. Priset varierar runt landet på grund av efterfrågan och geografi men påverkar inte kvaliteten hos uppfödaren

-Dvärghamster samt kinesisk : SHF rekommenderar att minst ta 350 kronor per djur. Priset varierar runt landet på grund av efterfrågan och geografi men påverkar inte kvaliteten hos uppfödaren