top of page

Introduktion
 

Genetik betyder "ärftlighetsläran". Det är inom genetiken som man studerar hur gener nedärvs från en individ till en annan och det är att mycket bra ämne att kunna om man ska hålla på med avel. Genom att lära sig om guldhamsterns/gerbilens genetik så kan vi till exempel räkna ut vad ungarna kommer att ärva för gener från sina föräldrar och därmed vad de kan få för färger, teckningar och hårlag, men också vilka gener de blir bärare av.

Genotyp och fenotyp

Genotyp är den genetiska uppsättningen som hamstern/gerbilen bär på, alltså de gener som djuet har ärvt av sina föräldrar.
Fenotyp, däremot, är det vi kan se på utsidan, till exempel vilken färg djuret har - det vi ser med blotta ögat. 

Genotyp: Vad individen bär på för gener. T.ex. "aaSgsg" (guldhamster).
Fenotyp: Utseendet på djuret. T.ex. "Silversvart"(guldhamster).

 


Dominanta och recessiva anlag

När man parar två djure med varandra, så ärver ungarna hälften av pappans genkod och hälften av mammans genkod.
Om mamman till exemepl är offwhite (eeSgsg) och pappan är rost (bb), så ärver alla ungarna ett av mammans två ”e” och antingen ett ”Sg" eller "sg” från mamman och ett av pappans två ”b”. Men vad är det då som bestämmer vilka färger ungarna kommer att bli? Precis som med människor, där bruna ögon är ett dominant anlag och blå ögon recessivt, så har också hamstrar dominanta och recessiva anlag.

Dominanta anlag
Dominanta anlag är sådana som ger uttryck på fenotypen (det man ser) och som är dominant över det recessiva anlaget. Om man har ett dominant och ett recessivt anlag tillsammans, så är det det dominanta anlaget som kommer till uttryck (som syns i fenotypen). 

Med dominanta anlag så räcker det med att den ena föräldern har anlaget för att det ska uppkomma hos dess avkomma. Hamstrar tex kan inte bära på dominanta anlag, utan en förälder måste alltså ha den dominanta genen (och visa utslag av den i sin färg, teckning eller hårlag) för att en unge i kullen också ska få påverkan av den genen i sin fenotyp. Dominanta anlag skrivs alltid med stor bokstav.

Om du ser (Sgsg) i en genotyp, så betyder det att hamstern har ett silveranlag ("Sg"-anlag), som alltså är dominant över lilla "sg" (som i stort sett betyder "inte silver"). Så länge hamstern har ett dominant anlag (stora bokstäver) i genotypen, så är det detta som kommer till uttryck i fenotypen.

Recessiva anlag
Recessiva anlag ger, till skillnad mot dominanta anlag, endast utslag i dubbel uppsättning. Det krävs alltså att BÅDA föräldrarna bär på det recessiva anlaget för att det ska uppkomma i en kull. Ett djur måste alltså ha två recessiva gener i genotypen för att det ska synas i fenotypen. Recessiva gener kan bäras dolt i flera generationer (t.ex. (Aa), där lilla "a", som är recessivt, följer med utan att visa sig i fenotypen), för att sedan helt plötsligt dyka upp när en unge råkar få ett från varje förälder (aa). Recessiva gener skrivs alltid med små bokstäver. 

Så fungerar dominanta och recessiva gener tillsammans
Om ett djur till exempel får ett "E" (dominant för "inte creme") från ena föräldern och ett "e" (recessivt för creme) från andra föräldern, så blir hamstern inte cremebaserad, eftersom det dominanta anlaget alltid dominerar och tar över. I det här fallet använde vi oss av exemplet med cremegenen, "e". Stora "E" är dominant för "inte creme", så den här hamstern med ett stort och ett litet "e" blir alltså inte cremebaserad. Varje gen för en färg, teckning eller ett hårlag som en hamster kan ärva är antingen dominant eller recessiv - vilken gen som är vad är redan förutbestämt och inget som ändrar sig. Så om du i framtiden stöter på "e" igen, så är den alltid recessiv och hamstern behöver få "ee" i genotypen för att just den här genen ska komma till uttryck.

Teckningarnas gener är alltid dominanta, som vi skrev här ovan. Om en hamster till exempel har "Baba" i sin genotyp, så är den bandad, eftersom "Ba" är dominant och enbart kommer till uttryck om den finns med i dominant form, vilket den ju gör när en genkod har "Baba". En hamster som inte är bandad har därför alltid "baba" i sin genotyp, även om det inte är något som man skriver ut. Man skriver bara ut det som gör skillnad på fenotypen - alla tillägg som en helt vanlig, ursprunglig normalfärgad korthårig guldhamster kan ha, helt enkelt, eftersom normalfärgad är ursprungsfärgen från det vilda innan alla muterade gener tillkom som ändrade på färg, hårlag och teckning osv.

 


Homozygot  och heterozygot


Heterozygot
Om djuret är heterozygot för en viss gen innebär att djuret har ärvt en dominant gen från en av sina föräldrar och en recessiv gen från den andra föräldern. Detta skriver man med en stor bokstav följt av en liten bokstav (Sgsg = heterozygot silvergrå eller Uu =  heterozygot umb). Man skriver alltid den dominanta genen (stora bokstaven) först. "Hetero"betyder "annan" eller "olika" på latin.

Homozygot
Homozygot för en viss typ av gen är då att djuret har ärvt två likadana anlag - ett från sin mamma och ett från sin pappa. "Homo" är det latinska ordet för "samma". Att hamstern är homozygot för ett dominant anlag ser du eftersom den har två stora bokstäver i genotypen, t.ex. (SgSg) = homozygot silvergrå eller (UU) = homozygot umb. Att hamstern är homozygot för ett recessivt anlag ser du eftersom genkoden har två små bokstäver, t.ex. (aa) = svart. Men eftersom recessiva anlag alltid krävs i dubbel form för att komma till uttryck, så använder man sig inte av uttrycket "homozygot svart", eftersom det är en förutsättning att generna är homozygota för att det ska bli svart. Homozygot och heterozygot används därför bara när man talar om dominanta gener.

Om vi tänker oss att en hamster som exempelvis är homozygot silvergrå (SgSg) parar sig med en annan hamster, så betyder det att alla ungarna kommer att ärva ett ”Sg” från den här hamstern och därmed kommer alla ungarna att bli någon form av silvervariant, eftersom Sg är dominant och alla kommer att ha det i sin genotyp. En homozygot silvergrå kan alltså ENDAST få silvervarianter i sin kull, oavsett vad den andra föräldern är för färg, eftersom varje unge ärver ett "Sg" från den homozygota hamstern.

 

bottom of page