Rysk vintervit dvärghamster

Snabbfakta om rysk vintervit

Latinskt namn: Phodopus sungorus
Ursprungsland: Sibirien
Livslängd: 2-3 år
Vikt: ca 55-65 g (privatuppfödd)
Längd: 9-10 cm
Könsmognad: 4-5 veckor
Avelsmognad: 3 mån, rek 4 mån
Dräktighetstid: ca. 18 dygn
Kullstorlek: ca. 11 st

Ursprung

Hör du namnet Phodopus sungorus så är det en rysk vintervit dvärghamster det pratas om. Den har fått sitt namn efter sina fysiska attribut, t.ex. att den byter färg på vintern och blir ljus under den årstiden.

Första gången man stötte på en vintervit hamster var 1773 och då av en man som hette Pallas. Man trodde länge att vintervit och Campbells var samma art, men att de blivit lite olika då de bodde på olika ställen i världen. Till slut kom man fram till att det var två olika arter.
Den vintervita finns lite överallt, från Kazakhstan till Mongoliet, Sibirien och nordöstra Kina.

Den första vintervita fångades in 1968, utanför Omsk i Sibirien. Djuren som fångades in då bildade grunden för forskning på rysk vintervit dvärghamster. Så småningom såldes djur till privatpersoner och det är därifrån många av våra tama vintervita har sitt ursprung.


Utseende

Som de andra två i Phodopus-familjen (Roborovski och Campbells) är även den vintervita ganska kort, kompakt och rund. Hamstern blir ca 10 cm lång och väger 55-65 gram. Ögonen är stora och sitter närmare nosen än öronen. Huvudet är något rektangulärt. Det är inte alldeles lätt att skilja en vintervit från en Campbells, då dessa arter är väldigt lika varandra. Både färgmässigt och storleksmässigt. Dock har Campbells lite fler färger än vintervit.

En vintervit hamster är antingen sapphirefärgad (en blågrå färg) eller agouti. Agoutin är en brungrå nyans som är ganska vanlig. På dessa färger kan de även ha teckningen pearl, vilket gör att hamstern blir nästan helt vit. En vintervit, precis som Campbells, ska ha en ål på ryggen, oavsett färg och teckning.

När det börjar bli vinter så ändras pälsen på många av de vintervita. Färgen blir ljusare för att smälta in bättre i omgivningen. Man kan även se det på våra tama hamstrar. När det blir längre kvällar och solljuset minskar, så blir hamstern ljusare i pälsen. På våren ändras det tillbaka till sin normala färg igen, då den behöver vara mer brungrå för att inte synas.

Här kan du läsa mer om färgerna på vintervit dvärghamster.


Beteende

En vintervit hamster i det vilda lever på stäppen och där det är gräsland, i nordöstra Kina, Mongoliet och Sibirien. Där gräver den tunnlar ned till sina bon, där de sover och bildar familj. Det är även där som de gömmer sig från vesslor, som är deras största fiende. Hålorna har ofta flera ingångar.

På sommaren stoppar hamstern mossa i tunnlarna och på vintern stoppas alla utom en gång igen med ull och päls från andra djur. Detta för att det ska vara varmt i hålan.

Den vintervita hamstern äter många olika saker i naturen - allt ifrån gräs och fröer till insekter av olika slag. Därför är det viktigt att ge en bra och varierad kost, gärna med inslag av animaliska produkter. För att hamstern inte ska bli uttråkad så kan man sprida ut lite av maten i bottenmaterialet i buren, så den får gräva fram och leta efter sin mat.

Vintervita är lätta att få tama och är gärna med en stund i handen. De går för det mesta bra att kela med en liten stund. Det är ett aktivt djur som tycker om att vara i en lekhage, där den kan springa i hjul, gräva och utforska. Men givetvis ska buren som den bor i också ha aktiviteter.
Ett sandbad ska den såklart ha, precis som de andra arterna. Sandbadet är till för att tvätta sig i, men även för att använda som toalett. Man kan givetvis ha två sandbad (gärna med olika typer av sand), för vissa hamstrar kissar i det ena och använder det andra för att tvätta sig i.

Ett par av vintervita hamstrar kan gå bra. Men man bör helst ta två som har vuxit upp tillsammans då. Har man en hane och hona tillsammans blir det oftast ungar, så man ska ha två honor eller två hanar tillsammans om man inte vill ha bebisar.

Har man två djur bör man ha en så stor bur som möjligt och gärna två av varje sak, till exempel två hus, två matskålar och så vidare. Detta för att förhindra att det blir bråk. Det händer tyvärr ibland att det blir så och då måste man dela på hamstrarna, så att det inte händer något allvarligt. Har man behövt göra det, så gäller det bara att ägna varje hamster tillräckligt med tid, så klarar de sig fint ändå.


Typiskt för arten

En vintervit hamster är bättre anpassad för kallare klimat än resten av arterna. Den har till exempel päls på tassarna för att hålla värmen bättre. Hamstern går också in en en slags halv-dvala om temperaturen blir för låg. Inte som björnar eller ekorrar gör, men dess puls går ner och hamstern blir väldigt seg (detta kallas för estivering) och den reagerar inte som den gör på sommaren när den är pigg. Dess puls kan gå ner från 349 slag i minuten till 70 slag. Detta för att överleva när det blir riktigt kallt.