Avel


Grunderna i guldhamsteravel


SHFs rekommendationer

Svenska Hamsterföreningen rekommenderar att man tar första kullen på en guldhamsterhona när den är mellan 5-8 mån (men upp till ett års ålder är okej vid första kullen). Andra kullen kan man ta när honan är mellan 10 och 12 mån om man ser att honan är i bra kondition. Hon måste få en viloperiod på minst tre månader mellan två parningar (parningsdag till och med parningsdag) och får aldrig vara över ett års ålder när hon får en kull.


Dessa rekommendationer finns då vi har sett att mycket kan gå fel om man har för bråttom med att ta första kullen. Honan ska vara både psykiskt och fysiskt redo för en kull.

Vår rekommendation är alltså: Lägsta parningsålder 5 månader.
En medlem i SHF får inte para en hona som är under 4 månader.

Läs mer om avelsreglerna HÄR.


En hona får inte paras efter ett års ålder. De blir även sterila kring denna ålder.

Svenska Hamsterföreningen rekommenderar att lägsta parningsålder för en guldhamsterhane är 5 månader (Regel: Minst 4 månader). Detta pga.:

 

  • Många av de egenskaper som en uppfödare inriktar sig mot – hårlag, typ etc. – visar inte sin sanna skepnad förrän vid uppnådd vuxen ålder (minst 5 månader). För att exempelvis kunna bedriva en bra och seriös långhårsavel måste uppfödaren först kunna se om sina avelsdjur faktiskt får dessa egenskaper som vuxna. Detsamma gäller typavel – hamsterhanen har inte mognat klart vid 2-4 månaders ålder. Han är då snarare mitt i "slyngelåldern".
  • Defekter får en chans att hinna visa sig, vissa defekter såsom svansknyck, kan utvecklas sent i livet.
  • Uppfödaren får en chans att kolla så att hamstern är frisk och inte utvecklar någon sjukdom. Exempelvis fick en hane en tumör i pungkulan vid 7,5 månaders ålder. En annan hane utvecklade vid 4 månaders ålder en kronisk ögoninflammation. Dessa individer utgör inte några bra avlesdjur, men skulle ha kunnat gått i avel innan detta upptäcktes. En hane kan gå i avel hela sitt liv så länge man ser att han är i bra kondition, så det är bara fördelaktigt att använda en äldre hane vid avel. Risken att han inte orkar med eller klarar av en parning ökar med hans ålder, så man får själv bedöma om han är fysiskt lämpad att fortfarande få para sig.

Om man funderar på att ta en kull på sin hona eller planerar att börja föda upp så är det bra prata med en uppfödare och få råd. Många av våra uppfödare är Mentorer som kan hjälpa dig igenom allting i början! Vi har även vår Facebooksida där flera av våra uppfödare är aktiva och de svarar mer än gärna på de frågor du kan tänkas ha.


Snabba fakta

Ungarna kan bli könsmogen från 4 veckors ålder och könen bör separeras vid ca. 3,5 veckors ålder (då får hanarna en egen bur).
 Hamsterungarna kan i övrigt avvänjas från att dia vid 4 veckors ålder. Dräktighetstiden är den kortaste man känner till hos däggdjur - bara 16 dygn! Kullarna består vanligtvis av 6-10 ungar. Som mest har de vid något enstaka tillfälle varit 24, men kullar på 12-13 ungar är inte ovanligt.

Vikten på en vuxen hamster varierar beroende på vad den har för hamstrar bakom sig och vilket kön det är. Oftast är honorna större än hanarna. Är hamstern köpt i en djuraffär så brukar den som vuxen väga mellan 100 och150 g som hane och mellan 130 och 180 g som hona. Är hamstern köpt hos en uppfödre så är dess vikt ofta högre och de är kraftigare byggda. Genomsnittsvikten på en uppfödarhamster ligger på runt 175 till 225 g hos båda könen, även om honor oftast även här blir något större än hanarna. 175-225 g ger full poäng på utställning.

Genomsnittsåldern för en guldhamster är omkring två år.


Man hanterar självklart honan och kullen varsamt. Stör man honan för mycket kan det resultera i att hon stöter bort ungarna eller till och med äter upp dem.


Innan parning


Etiken i det hela och ditt mål med kullen

Innan du parar dina hamstrar så bör du ta ett steg tillbaka och fundera lite. Fundera först och främst på varför du tar en kull - vad målet med kullen är. Man bör aldrig ta en kull bara för att få ungar. Man måste alltid ha ett mål med parningen - att förbättra temperamentet, typen, färgen, livslängden etc. Att ta en kull utan att försöka förbättra någonting med parningen och kanske bara avla för att det är spännane och gulligt med ungar är oetiskt, då honan utsätts för en sådan risk och ett stort slitage på kroppen.

När du har målet med kullen (och gärna för flera kullar framöver) klart för dig, så bör du fundera på hur du ska göra för att uppnå detta.
Fundera även på vilka kvaliteter dina hamstrar har som gör att just dessa bör ingå i aveln. 

Det oförutsedda

När man tar en kull så kan alltid komplikationer uppstå. I värsta fall kan det hända att honan inte klarar sig. Detta är något man måste vara medveten om. Man måste också vara beredd på att snabbt ta sig till veterinären om något skull hända och oftast föder de på kvällen när många veterinärkliniker har stängt eller en höjd taxa. Därför är det otroligt viktigt att ha tänkt på detta innan man parar och att se till att man har pengar så att man klarar av ett veterinärbesök. Har du inte råd med ett veterinärbesök en sen söndagskväll då det kan kosta som mest, så har du helt enkelt inte råd att ta en kull.

Vad säger lagen?

Något man bör ha i bakhuvudet är vad man gör om man inte får alla ungar sålda. I Djurskyddsföreskrifterna, L80, står nämligen att guldhamstrar från samma kull efter avvänjning bara får hållas tillsammans upp till 8 veckors ålder. 

Efter 8 veckor ska varje hamster ha en egen bur, vilket kan resultera i många burar om man har många osålda ungar. Varför detta stycket skrivs är för att det tyvärr genomförs många ogenomtänkta parningar där man bara har satt ihop en hona och en hane enbart för att få söta ungar. Man bör alltså ha en större tanke bakom kullen, än att få fram söta ungar, för vilka ungar är inte söta? 

Sedan bör man vara införstådd med vad lagen säger gällande vilka individer som får paras och inte paras. I L80, som man finner på Jordbruksverkets hemsida, står följande: 

”De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.”

Detta innebär såklart att man exempelvis inte får avla på en hamster med svansknyck eller para två dominant spot med varandra. Därför bör man ha läst igenom föreningens avelsregler, där dessa icke tillåtna och ej rekommenderade kombinationer finns med.

Vi rekommenderar inte att man gör parningar där inavelsgraden är högre än 6,25 %, alltså kusinparningar.


Parning


Brunst

Honan brunstar var fjärde dag och det kan kännas på doften i vissa fall, inte alltid dock. Brunstdoften kan upplevas som ganska unken och sötaktig, nästan lite myskaktig. 

Om hon träffar en hane eller om man klappar henne lite över ryggen när hon brunstar kan hon ställa sig i parningsposition som en "stel pinne" och svansen står rakt upp. Det är lite som om honan hamnar i hypnos.

Parningsakten

Hanen känner på doften att honan är redo. Man sätter samman dem på neutral mark, t.ex. i en rasthage eller i en större låda av något slag (helt enkelt i ett begränsat utrymme utan saker som distraherar). Hanen brukar tvätta honan där bak innan parningen äger rum och sedan brukar de oftast "få till det" om hanen vet vad han ska göra. Man bör låta dem para sig tills (vanligtvis) honan tröttnar/känner sig klar och går undan, vilket kan vara allt ifrån tio minuter och upp till en timma (vanligtvis 20-40 min). Under den här perioden parar de sig många gånger och hanen tar små, korta pauser för att rengöra området kring sitt könsorgan och kan ibland även putsa honan lite till innan nästa parningsomgång sker.

 


Efter parningen, samt födseln


Dräktigheten

När parningen ägt rum så tar det 16 dagar till dess att bebisarna föds. Dagarna efter parningen kan honan bli tröttare och sover mycket mer. Magen kan se något uppsvälld ut, men man ser inga bebisbulor på henne förrän under sista veckan.

Man kan märka att honan boar mer och ibland till och med bygger en "vulkan" av bottenmaterialet. Var 4:e dag brukar honan brunsta. Brunstar hon inte den fjärde dagen efter att en parning har genomförts, så kan hon blivit dräktig. Honor kan bli skendräktiga så man får vänta och se om det kommer några ungar efter 16 dagar.

Dagarna innan födseln kan man ofta tydligt se magen bukta ut. Honan behöver mycket bomaterial för att förbereda inför nedkomsten och rivet toalettpapper är det allra bästa (men man får gärna också blanda det med något annat sammanflätningsbart bomaterial - dock aldrig hamstervadd)!

Förlossningen

Dagen för förlossningen samlar honan energi genom att sova mellan värkarna. Man kan se på honan att hon har värkar genom att hon andas häftigare, byter ställning och magen ser konformad ut på sidorna. Detta kan vara tecken på att det är på gång och honan kan även få en teckenblödning, vilket är helt normalt. Man får dock hålla koll på att förlossningen inte stannar av, för kommer bebisarna inte ut så kan honan dö. Om någon komplikation tillstöter så är det bästa att man snabbt ringer och rådfrågar veterinär och förbereder sig på att åka in med henne för att få hjälp.

Själva förlossningen brukar annars gå ganska snabbt om inga komplikationer uppstår och honan sköter allting själv. Oftast föder hon på kvällen på det 16:e dygnet, men det är inte helt ovanligt att hon går över en dag eller i enstaka fall till och med två dygn över tiden. Man bör absolut inte vara där och störa henne när hon föder, eftersom det kan orsaka onödig stress. Det räcker att man bara står tyst och lyssnar på prasslet inifrån boet och hör så att allting verkar gå bra. Efter en stund brukar man kunna höra pip. Om allting lugnar ned sig efter allt prassel och du bara hör pip, så är hon förmodligen klar och har lagt sig för att dia sina ungar.

När det har gått några timmar efter födseln (helst minst en dag) och honan kommer ut självmant för att till exempel gå och hämta mat, så kan man försiktigt lyfta på huset och kika så att alla ungar lever. Man bör undvika att röra vid ungarna eller stöka till det i boet. Om du måste flytta bomaterial för att se ungarna så går det bra, men om du behöver röra dem så kan det vara bra att först gnida in händerna i lite bottenmaterial innan du rör vid dem, så att du inte luktar så mycket människa. En stressad hona kan i värsta fall äta upp sina ungar. Därför är det alltid bäst att störa så lite som möjligt. Att räkna antalet födda ungar och plocka bort eventuella döda ungar är det enda man gör och sedan låter man dem vara helt ifred. Det bästa är att försöka låtsas att man inte har några hamsterungar.

Rastlösa honor

När ungarna har fötts (och ibland även innan), så kan honan på kvällarna vara precis lika rastlös och uttråkad som vanligt och då är det bättre att släppa ut henne en stund, precis som man brukar, än att låta henne bli stressad av tristessen i buren. Gör som du brukar, bara, och släpp sedan ned henne i buren igen där hon får vara ifred. Det viktigaste är att försöka hålla hennes stressnivå så låg som möjligt under dräktigheten och under den tidigaste delen av ungarnas uppväxt.

 


Uppväxten


De nyfödda

Ungarna föds döva, blinda och nakna och är helt beroende av sin mamma. De är bara lite mer än 1 cm långa när de föds och de 2-3 första dagarna ligger mamma hamster nästan hela tiden och diar de små. Ungarna tillbringar dessa dygn med att äta sig stora och starka inför dagen då mamman lämnar dem ensamma i boet lite längre stunder.

Mamman börjar lämna boet mer och mer efter ca. tre dygn och ibland kan man se att hon även slumrar en stund utanför boet, för att liksom få lite ensamtid och ladda batterierna.

Ungarna växer fort och redan efter några dygn kan man se vilka som blir mörka, då pigmentet i huden börjar synas. Svarta, soblar och normalfärgade är lätta att urskilja. När bebisarna är 7-9 dagar så kan man börja ge dem "pluttar" som finns under mat-tips. De äter då även från all den mat som mamman har lagt in i boet och man kan riktigt höra hur det knaprar där inne.

Lugn och ro

Viktigt att tänka på är ändå att man låter mamman och ungarna vara ifred de första ca. tio dagarna, med undantag för påfyllning av mat och vatten m.m.. Man ska alltså inte hålla på och pilla i buren eller boet, byta ut strö eller annat och man bör absolut inte titta på ungarna mer än den enda gången då de är födda för att se att allt har gått bra och för att räkna dem. Efter detta bör de alltså lämnas helt ifred i minst tio dagar. 

Ta det lugnt med kameran i början

Man bör inte fotografera ungarna i boet i tid och otid förrän de har öppnat ögonen, då detta kan vara stressande för många honor.

En liten rekommendation från SHFs sida är att inte heller publicera bilder på ungar som inte har öppnat ögonen än på Internet, eftersom man inte vill få allmänheten att tro att det är befogat att fota så tidigt. 

På egna ben

Vid ungefär tio dagars ålder börjar de små knata runt i buren på egna ben (helt i blindo) och mamma hamster plockar snabbt in dem i boet igen om hon upptäcker dem. Det kan däremot vara bra att vid det här laget kika in i buren flera gånger om dagen för att se så att ingen unge har gått vilse och ligger utanför boet och blir kall utan att mamman upptäcker det. Då är det bara att stoppa in ungen i boet igen. 

Nu öppnar de ögonen

När ungarna är mellan 12 och 14 dagar gamla så öppnar de ögonen och de blir då genast mycket livligare och börjar utforska buren ordentligt. Vid denna tidpunkt ligger mamma hamster oftast i boet enbart för att dia, men sover själv allt oftare.

Könskoll

Vid 10-12 dagar kan man även kika på vilket kön bebisarna har. Är man osäker på det här med könsbestämning, så kan man få hjälp av en uppfödare i närheten. Du kan även kika på vår allmänna faktasida, som du hittar HÄR.

Den resterande uppväxten

När ungarna blir tre veckor gamla börjar mamman att avvänja dem från att dia. Ungarna äter allt mer fast föda och man kan se att de beter sig som en liten vuxen. De samlar nu bland annat mat i kindpåsarna och sitter och tvättar sig.

Könsseparering vid tre och en halv vecka

När bebisarna är tre och en halv vecka gamla så måste man separera hanar från honor, då det finns risk att honorna redan kan börja brunsta. Man märker om hanarna börjar visa intresse för mamma hamster eller sina syskon. En bra riktlinje att hålla sig efter är att sätta hanarna i en egen bur vid tre och en halv veckas ålder (aldrig tidigare än tre veckor och inte senare än fyra).

Honorna kan enligt lag fortsätta att gå med mamman tills de är åtta veckor gamla, om mamman verkar trivas bra med dem, men oftast tröttnar hon på dem tidigare än så. Då får man sätta över honorna i en egen bur.

Flytta hemifrån 

Man bör absolut inte sälja ungarna föra fyre veckors ålder (tre enligt L80). SHF rekommenderar att ungarna är fem veckor gamla när de flyttar hemifrån.

Vid flytten bör man skicka med lite bomaterial hemifrån, så att hamstern får med sig välkända och trygga lukter. Man bör också skicka med en liten påse med övergångsfoder som de nya ägarna kan blanda med det som de själva har fått. Detta hjälper hamsterns mage att fasas över på det nya fodret utan att den får ont i magen, förstoppning eller diarré. Man skickar också med köparen hamsterungens eventuella stamtavla som man har skickat efter från SHF. Ett faktablad bör alltid medfölja när man säljer ett djur.

 


Avelsstopp av ej egenuppfödd individ

Om man vill sätta avelsstopp på en icke egenuppfödd individ, t.ex på grund av en defekt som är nedärvbar, så ska man kontakta uppfödaren till individen och diskutera med denne och uppfödaren får i sin tur höra av sig till vår registrator som sätter avelsstopp. 
Detta är alltså ingenting som styrelsen kommer att ta beslut om, utan det är någonting som man själv sköter tillsammans med uppfödaren.