Guldhamstergenetik

Introduktion

Genetik betyder "ärftlighetsläran". Det är inom genetiken som man studerar hur gener nedärvs från en individ till en annan och det är att mycket bra ämne att kunna om man ska hålla på med avel. Genom att lära sig om guldhamsterns genetik så kan vi till exempel räkna ut vad ungarna kommer att ärva för gener från sina föräldrar och därmed vad de kan få för färger, teckningar och hårlag, men också vilka gener de blir bärare av.


Förkortningar

Dessa förkortningar kan du ibland stöta på när du ser texter om guldhamsterns genetik. Därför kan det vara bra att ha koll på vad de betyder. Observera att det finns många fler färger än de som listas här bland förkortningarna, men det är dessa som brukar förkortas.

Färger

- Rödögd
- Svartögd
 - Brunörad
- Mörkörad
Nf - Normalfärgad
Sg - Silvergrå
B/Y - Black yellow
C/Y - Chocolate yellow

Hårlag

LH
 - Långhår
KH - Korthår
Sa - Satin. Hamstern har extra glansig päls.
Rx - Rex. Då hamsterns päls och morrhår är krulliga/lockiga.
 

Teckningar

umb
 - Umbrous. Ger en mörk slöja över färgen.

ds - Dominant spot. Hamstern är vitfläckig.
ba - Bandad. Hamstern har ett vitt band runt magen.
skp - Sköldpaddsfärgad. Hamstern är gulfläckig.
skp/vit - Uttalas: "Sköldpadd och vit". En trefärgad hamster.

Genotyp och fenotyp

Genotyp är den genetiska uppsättningen som hamstern bär på, alltså de gener som hamstern har ärvt av sina föräldrar. Fenotyp, däremot, är det vi kan se på utsidan, till exempel vilken färg hamstern har - det vi ser med blotta ögat. 

Genotyp: Vad hamstern bär på för gener. T.ex. "aaSgsg".

Fenotyp: Utseendet på hamstern. T.ex. "Silversvart".


Dominanta och recessiva anlag

När man parar två hamstrar med varandra, så ärver hamsterungarna hälften av pappans genkod och hälften av mammans genkod. Om mamman till exemepl är offwhite (eeSgsg) och pappan är rost (bb), så ärver alla ungarna ett av mammans två ”e” och antingen ett ”Sg" eller "sg” från mamman och ett av pappans två ”b”. Men vad är det då som bestämmer vilka färger ungarna kommer att bli? Precis som med människor, där bruna ögon är ett dominant anlag och blå ögon recessivt, så har också hamstrar dominanta och recessiva anlag.

Dominanta anlag

Dominanta anlag är sådana som ger uttryck på fenotypen (det man ser) och som är dominant över det recessiva anlaget. Om man har ett dominant och ett recessivt anlag tillsammans, så är det det dominanta anlaget som kommer till uttryck (som syns i fenotypen). 

Med dominanta anlag så räcker det med att den ena föräldern har anlaget för att det ska uppkomma hos dess avkomma. Hamstrar kan inte bära på dominanta anlag, utan en förälder måste alltså ha den dominanta genen (och visa utslag av den i sin färg, teckning eller hårlag) för att en unge i kullen också ska få påverkan av den genen i sin fenotyp. Dominanta anlag skrivs alltid med stor bokstav. Exempel på dominanta anlag är Satin (Sa), Umbrous (U) och Silvergrå (Sg). Dessutom är alla teckningar dominanta, med undantag för sköldpadd ("skp") som har en lite annorlunda genetik (könsbunden). Mer om skp kan du läsa längst ner på sidan.

Om du ser (Sgsg) i en genotyp, så betyder det att hamstern har ett silveranlag ("Sg"-anlag), som alltså är dominant över lilla "sg" (som i stort sett betyder "inte silver"). Så länge hamstern har ett dominant anlag (stora bokstäver) i genotypen, så är det detta som kommer till uttryck i fenotypen.

Recessiva anlag

Recessiva anlag ger, till skillnad mot dominanta anlag, endast utslag i dubbel uppsättning. Det krävs alltså att BÅDA föräldrarna bär på det recessiva anlaget för att det ska uppkomma i en kull. En hamster måste alltså ha två recessiva gener i genotypen för att det ska synas i fenotypen. Recessiva gener kan bäras dolt i flera generationer (t.ex. (Aa), där lilla "a", som är recessivt, följer med utan att visa sig i fenotypen), för att sedan helt plötsligt dyka upp när en unge råkar få ett från varje förälder (aa). Recessiva gener skrivs alltid med små bokstäver. Några exempel på recessiva anlag är creme (ee), svart (aa), brunörat (bb), rödögt (pp) och rex (rxrx).

Så fungerar dominanta och recessiva gener tillsammans

Om en hamster till exempel får ett "E" (dominant för "inte creme") från ena föräldern och ett "e" (recessivt för creme) från andra föräldern, så blir hamstern inte cremebaserad, eftersom det dominanta anlaget alltid dominerar och tar över. I det här fallet använde vi oss av exemplet med cremegenen, "e". Stora "E" är dominant för "inte creme", så den här hamstern med ett stort och ett litet "e" blir alltså inte cremebaserad. Varje gen för en färg, teckning eller ett hårlag som en hamster kan ärva är antingen dominant eller recessiv - vilklen gen som är vad är redan förutbestämt och inget som ändrar sig. Så om du i framtiden stöter på "e" igen, så är den alltid recessiv och hamstern behöver få "ee" i genotypen för att just den här genen ska komma till uttryck.

Teckningarnas gener är alltid dominanta, som vi skrev här ovan. Om en hamster till exempel har "Baba" i sin genotyp, så är den bandad, eftersom "Ba" är dominant och enbart kommer till uttryck om den finns med i dominant form, vilket den ju gör när en genkod har "Baba". En hamster som inte är bandad har därför alltid "baba" i sin genotyp, även om det inte är något som man skriver ut. Man skriver bara ut det som gör skillnad på fenotypen - alla tillägg som en helt vanlig, ursprunglig normalfärgad korthårig guldhamster kan ha, helt enkelt, eftersom normalfärgad är ursprungsfärgen från det vilda innan alla muterade gener tillkom som ändrade på färg, hårlag och teckning osv.


Homozygot  och heterozygot


Heterozygot

Att hamstern är heterozygot för en viss gen innebär att hamstern har ärvt en dominant gen från en av sina föräldrar och en recessiv gen från den andra föräldern. Detta skriver man med en stor bokstav följt av en liten bokstav (Sgsg = heterozygot silvergrå eller Uu =  heterozygot umb). Man skriver alltid den dominanta genen (stora bokstaven) först. "Hetero"betyder "annan" eller "olika" på latin.

Homozygot

Homozygot för en viss typ av gen är hamstern då den har ärvt två likadana anlag - ett från sin mamma och ett från sin pappa. "Homo" är det latinska ordet för "samma". Att hamstern är homozygot för ett dominant anlag ser du eftersom den har två stora bokstäver i genotypen, t.ex. (SgSg) = homozygot silvergrå eller (UU) = homozygot umb. Att hamstern är homozygot för ett recessivt anlag ser du eftersom genkoden har två små bokstäver, t.ex. (aa) = svart. Men eftersom recessiva anlag alltid krävs i dubbel form för att komma till uttryck, så använder man sig inte av uttrycket "homozygot svart", eftersom det är en förutsättning att generna är homozygota för att det ska bli svart. Homozygot och heterozygot används därför bara när man talar om dominanta gener.

Om vi tänker oss att en hamster som exempelvis är homozygot silvergrå (SgSg) parar sig med en annan hamster, så betyder det att alla ungarna kommer att ärva ett ”Sg” från den här hamstern och därmed kommer alla ungarna att bli någon form av silvervariant, eftersom Sg är dominant och alla kommer att ha det i sin genotyp. En homozygot silvergrå kan alltså ENDAST få silvervarianter i sin kull, oavsett vad den andra föräldern är för färg, eftersom varje unge ärver ett "Sg" från den homozygota hamstern.

Här ser vi skillnaden på heterozygot silvergrå (bilden till vänster) och homozygot silvergrå (bilden till höger)


Genkod

Då man håller på med genetik så är det mycket viktigt kunna genkoderna för de olika färgerna, teckningarna och hårlagen, så att man vet hur egenskaperna beter sig när man parar de olika djuren.

Klicka här för att se de olika färgerna och vilken genkod de har.

Sammanfattning av recessiva anlag

Skrivs alltid med små bokstäver.
Recessiva anlag ger alltid bara en utseendemässig skillnad på hamstern i homozygot form.

ee = creme
aa = svart
pp = rödögt
bb = brunörat
ll = långhår
rxrx = rex
cdcd = albino
dd = dilute
dgdg = mörkgrå

Sammanfattning av dominanta anlag

Skrivs alltid med stor bokstav.
Två stora bokstäver efter varandra är den homozygota formen,
men även den heterozygota formen ger här utslag på fenotypen.

Sasa = satin
Uu/UU = umborous
Sgsg/SgSg = silvergrå
ToTo/ToY= gul (Obs! Könsbunden! Läs mer om gult längre ner på sidan.)
Lglg = letalgrå
Baba = bandad
Dsds = dominant spot
Whwh = vitmagad
Whwh = roan
Toto = skp (Obs! Könsbunden! Lär mer om skp längre ner på sidan.)

Att skriva ut och läsa av en genkod

När vi skriver en genkod för en hamster så använder vi oss av de olika anlagen. Låt oss ta ett exempel med färgen caramel. För en caramel (som helt enkelt är en brunörad creme) så sätter vi ihop anlaget creme (ee) med anlaget brunörat (bb) och får då genkoden (eebb), som kallas för caramel.

En sobel är en creme med teckningen umbrous, (eeUu). Om den dessutom skulle vara brunörad, (eebbUu), så har vi helt enkelt en brunörad sobel. Om den till på köpet skulle ha silvergener i sin genkod, (eebbSgsgUu), så är det en brunörad silversobel.

Man utgår alltid från grundfärgen när man läser av en genkod. De grundfärger vi har är:

Svartbaserat, "aa"
Cremebaserat, "ee"
Gulbaserat, "Toto" eller "ToTo" (hona) eller "ToY" (hane)
Mörkgrå/Letalgrå, "dgdg"/"Lglg"
Vilttecknat, "()", där ingen av de andra grundfärgerna finns med i genotypen, alltså varken aa, ee, dgdg, Lglg, Toto/ToTo eller ToY.

Man letar alltid först efter någon av dessa beteckningar när man ser en genotyp. Då vet man att hamstern tillhör den färgkategorin. 

Till exempel så kanske vi ser genotypen (eebbppSgsg). Där hittar vi "ee", som är cremebaserat, och vi vet då att hamstern har en cremebaserad färg. I övrigt ser vi att den är brunörad "bb", rödögd "pp" och en silvervariant "Sgsg". (eebbSgsg) finns med på hemsidan som en standardiserad färg och kallas för "brunörad offwhite". Vi vet ju att den här dessutom är rödögd, så då blir den här hamstern helt enkelt en rödögd brunörad offwhite. Hade den inte haft det rödögda, så hade färgen alltså funnits med bland de standardiserade färgerna på hemsidan. Nu när den har det rödögda och är (eebbppSgsg), som inte finns med, så är den en OST-hamster (ostandardiserad hamster). Många av dessa ostandardiserade färger finns också att hitta på hemsidan. De olika utställningsklasserna, som OST- och Standardklassen, kan du läsa mer om under utställningfliken.

Ett annat exempel är om vi till exempel skulle ha en hamster som är (aabb). Där ser vi svart med en gång - hamstern är alltså svartbaserad (aa). När vi sedan går in och kikar på färgerna på hemsidan (som du hittar HÄR), så ser vi att en brunörad "bb" svart hamster kallas för choklad. Vi har inga andra gener med i genotypen som vi behöver ta med i beräkningen, så den här hamstern är helt enkelt choklad!

Det där med vilttecknat, då? Om hamstern inte bär på någonting, så får den ingenting i genotypen. En normalfärgad hamster som inte bär på något har genotypen () - alltså ingenting. Detta beror på att det är så den vilda, ursprungliga färgen ser ut, innan generna har börjat mutera och ge olika färger och teckningar. En normalfärgad hamster som till exempel bär på rödögt får bara (p) i genotypen. "p" ger inget uttryck, eftersom rödögt ju är ett recessivt anlag och måste vara i homozygot (dubbel) upplaga för att göra uttryck. Alltså kan man utläsa att det här är en normalfärgad hamster, för genotypen visar inte på några gener som kommer till uttryck. Om genotypen däremot skulle vara (pp), så ser man att det är en vilttecknad hamster, eftersom ingen av de andra grundfärgerna finns med, men den här hamstern får färgen cinnamon (helt enkelt egentligen en rödögd normalfärgad).

Men om den kanske har BÅDE (ee) och (aa) i genotypen, då?! Detta är inte önskvärt, så det är få som avlar på detta - i alla fall inte med flit. Men ibland kan det råka bli så att två cremebaserade hamstrar som båda bär på varsin svart gen får ungar som får en genotyp som innehåller både (ee) och (aa). I just det här fallet maskar creme svart (creme maskar alltid svart). Det betyder att det svarta oftast inte syns hos cremebaserade hamstrar. Däremot kan det i längden "förstöra" cremefärgerna lite, då det ändå ligger där i bakgrunden. Det är därför man inte får blanda färgkategorierna cremebaserat och svartbaserat med varandra. Så fort man blandar två färgkategorier med varandra som man inte bör göra, så riskerar färgerna att i förlängningen bli "förstörda". Målet med aveln är ju alltid att avla fram friska, fina och "rena" färger, som håller sig till standarden så gott det går.

Vad bär hamstern på?

Nu kan vi alltså se på en hamsters färg vad den borde ha för genkod. Ser vi till exempel en sobel, så vet vi att den i alla fall har (eeUu) eller (eeUU) i genotypen. Ser vi en blå hamster, så vet vi att den har (aadd), en vit svartögd mörkörad har (eeSgSg), osv. 

Vi bör sedan kolla på vad hamstern kan tänkas BÄRA PÅ för recessiva gener, som inte kommer till uttryck. Om vi kikar på stamtavlan och ser att ena förälderna var en rödögd färg så vet vi med 100 % säkerhet att hamstern är bärare av anlaget rödögt. Det har alltså ärvt ett "p" från sin ena rödögda (pp) förälder. Då hamstern bara är bärare av en gen så har den bara EN liten bokstav i genkoden.

(eebbPp) = en caramel som bär på ETT anlag för rödögt. Det stora "P":t är dominant för "inte rödögt". 
Kom ihåg att det ju bara är i homozygot form (pp) som det rödögda kommer till uttryck på hamstern, eftersom rödögt är recessivt. I "bakgrunden" har hamstern helt enkelt ett stort "P" på den andra platsen. En hamster kan också helt enkelt egentligen ha PP i genotypen (inget anlag för rödögt), men då skriver man inte med det, eftersom det inte behövs. PP ger varken uttryck på fenotypen eller ger någon annan information om hamstern, så istället för att då skriva att vår caramel är (eebbPP), så skriver man alltså bara (eebb). Det betyder samma sak. 

Dominanta anlag går inte att bära på, utan det krävs alltid att minst en förälder visar det i fenotypen för att det ska uppkomma i kullen.

Om man inte vet om en hamster till exempel bär på brunörat, så skriver man den okända genen som ett streck: (eeB-). Här har du en creme där du inte vet om den bär på brunörat eller inte. Men eftersom man ser att hamstern inte är en caramel (eebb), så vet du ju att den i alla fall har ett stort "B" i genotypen, eftersom två små "b" skulle ha kommit till uttryck i fenotypen. Därför skriver man (eeB-) för att visa att chansen finns att den kan ha "Bb" och i så fall bära på brunörat. Om man känner till förfäderna en bra bit bakåt, så kan man räkna ut hur stor sannolikheten är att hamstern ska vara bärare av en viss gen.

Om ingen av föräldrarna är brunörad, men vi ser ett recessivt anlag för bruna öron längre bak i stamtavlan (en förfäder som är brunörad), så kan man inte vara säker på att genen har följt med hela vägen ned och att hamstern är bärare av anlaget förrän man har parat hamstern med en annan brunörad hamster och sett att den recessiva genen uppkommit i den kullen. Då genen finns längre tillbaka i släkten kan man alltså aldrig veta säkert om hamstern är bärare förrän man har testparat! Endast om en FÖRÄLDER har det recessiva anlaget i homozygot form (eftersom det alltså visar sig i fenotypen) så kan man veta med 100 % säkerhet att avkomman är bärare av just det anlaget.


Korsningsschema


Om man vill räkna ut vad som kan komma i en kull och ungefär hur stor del av kullen som kan bli vad, så kan man använda sig av ett korsningsschema. I detta exempel så låtsas vi som att vi ska para en sobel med en cinnamon umb.

Vilken genkod har hamstrarna?

Det första vi bör göra är att ta reda på de blivande föräldrarnas genkoder. En sobel har alltid genkoden (eeUu) (om den inte är homozygot sobel, vilket gör att den är (eeUU)), medan en cinnamon umb har (ppUu) (om den inte är homozygot cinnamon umb, vilket gör att den är (ppUU). Det man gör härnäst är att kolla i släkten vad dessa individer eventuellt kan bära på. Då vi tittar på cinnamonens stamtavla så ser vi att hans mamma var mink (en cremebaserad färg) och vi kan då med säkerhet veta att han är cremebärare, eftersom han har ärvt ett av mammans "e" från hennes "ee". Cinnamonens genkod blir då EeppUu, för att visa att han har ett anlag av creme, men hade han haft båda ee, så hade han varit en cremebaserad färg, vilket man ju ser att han inte är. Därför är han alltså inte "ee", utan bara bärare av creme = "Ee". Däremot så är sobel en cremebaserad färg och har därför "ee" i genotypen. Sobeln har bara förfäder som är creme (ee) och sobel (eeUu) på sin stamtavla och bär troligtvis inte på något annat. Dennes genkod förblir då eeUu.

Så då har vi alltså listat ut att föräldrarna har följande genkoder:

Cinnamonhanen: EeppUu
Sobelhonan: eeUu

Hur skrivs recessiva gener i korsningschemat?

Här har vi tagit ett exempel med det recessiva anlaget creme (ee), så som man skriver ut dem i ett korsningsschema:
 

TVÅ stora bokstäver                        =  då hamstern INTE BÄR på genen alls  (EE)
EN stor och EN liten bokstav       = då hamstern BÄR på genen (Ee)
TVÅ små bokstäver                          = då hamstern ÄR den genen (ee)


Hur skrivs dominanta gener i korsningschemat?

Här har vi tagit ett exempel med det dominanta anlaget umb (Uu/UU)
 

EN stor och EN liten bokstav       =            om hamstern ÄR den genen i enkel upplaga (Uu)
TVÅ stora bokstäver                        = då hamstern ÄR de genen i dubbel upplaga (UU)
TVÅ små bokstäver                          = då hamstern inte är den genen (uu )


Att skriva korsningschema


Upplägget

Vi vet ju nu att vår cinnamonhane har genotypen (EeppUu) och att sobelhonan har (eeUu). I korsningsschemat måste vi se till så att de båda genotyperna uppger samma typ av information. Hanen har ju "pp" i sin genotyp (rödögd), men honan har inga "p" alls. Det betyder ju alltså att hon har två stora "PP" (som man annars aldrig skriver ut), eftersom hon inte ens bär på anlaget för rödögt. För att matcha hamstrarnas båda genotyper med varandra måste man uppge honans "P":n också. Alltså får vi:

Hanen: EeppUu
Honan: eePPUu

De rosa bokstäverna i korsningsschemana här nedan är honans gener och de blå är hanens. Du för helt enkelt in honans gener, uppdelade en och en, i de översta rutorna och hanens i de vänstra. Eftersom honan har "ee" i genotypen, så kommer alla ungarna att ärva ett av dessa. Helt enkelt antingen "e" eller "e". Från hanen kommer de att ärva antingen "E" eller "e", eftersom han har "Ee" i genotypen. När du har fört in föräldrarnas gener, så kombinerar du varje bokstav med varandra i de rutor där de "möts". Hanens stora "E" tillsammans med honans små "e":n ger alltså rutor med ett stort blått "E" och ett rosa litet "e", osv. Detsamma gör man med "p" och "u" i de andra två korsningsschemana. 

Varje kombinerad ruta visar vad ca. 25 % av kullen blir. 

I detta korsningsschema så ser vi att 50 % av kullen kommer att bli cremebaserade färger (de två nedersta) och resterande 50 %  kommer bara att bli cremebärare.

Här kan vi se att 0 % av ungarna kommer att bli rödögda, men alla kommer att bli rö-bärare.

50 % kommer att bli umb (Uu).
25 % homozygot umb (UU).
25 % icke umb (uu).

Att tyda korsningschemat


Korsningsschemats resultat är alltså uppdelat i fyra rutor där varje ruta motsvarar 25 % av ungarna i kullen. När mammans och pappans bokstäver kombineras så ser vi om ungarna ärver genen eller inte och vi ser även hur många procent av kullen som blir denna variant. Det här är alltså vad statistiken säger. Verkligheten kan vara en helt annan, eftersom det är sällan som det råkar födas exakt 25 % av en viss färg och exakt 25 % av en annan, osv. Men ju fler kullar man jämför med, desto mer precis blir statistiken.
 


Korsningsschema med flera gener

När du kan grunderna i hur man gör ett korsningsschema, så går det faktiskt snabbare att räkna på alla gener i ett och samma korsningsschema. Vi fortsätter med vår cinnamonhane och vår sobelhona. 

Hanen: EeppUu
Honan: eePPUu

Nu måste vi först räkna ut hur många olika kombinationer av sina gener som hanen kan föra över till sina ungar. Ungarna ärver ju antingen hanens "E" eller hans "e". Samtidigt ärver de antingen även hans "p" eller hans "p" och hans "U" eller hans "u". 

Detsamma gäller för hur honans gener nedärvs till ungarna. 

De olika kombinationer av gener som en unge alltså kan ärva från hanen är då:

EpU
Epu
epU
epu

Från honan kan ungen ärva någon av följande kombinationer:

ePU
ePu

Dessa kombinationer för vi nu in i ett och samma korsningsschema:
 

Och så är det bara att kombinera dem i de tomma rutorna! (Stora bokstäver skrivs alltid först, små sist, för varje genpar):

Och där har vi svaret! Varje kombinerad ruta är en färg som ungarna efter den här parningen kan få!

I det här korsningsschemat fick vi åtta rutor istället för fyra. Totalt sett visar de här åtta rutorna 100 % av kullen. Alltså visar varje ruta 12,5 % av kullen.

Här är det resultat vi fick fram - alltså de genotyper som ungarna kan få:

EePpUU
EePpUu
EePpUu
EePpuu
eePpUU
eePpUu
eePpUu
eePpuu

Du ser att varje unge har "Pp" i genotypen, vilket innebär att de är bärare av rödögt, men de har inte själva blivit rödögda (för att vara det måste de ju ha "pp" i genotypen).

Om vi tänker oss att det blev åtta ungar i kullen, så motsvarar varje ruta en unge, om kullen följer statistiken exakt. De fyra sista ungarna är cremebaserade och de fyra första är cremebärare. 

Såhär ser det ut om vi tänker bort "Pp" som ändå inte tillför någon information för att kunna räkna ut vilka färger de faktiskt har i fenotypen och översätter genotyperna till den fenotyp de uppvisar:

EeUU - 12 % - Normalfärgad homozygot umborous
EeUu - 12 % - Normalfärgad umborous
EeUu - 12 % - Normalfärgad umborous
Eeuu - 12 % - Normalfärgad
eeUU - 12 % - Homozygot sobel
eeUu - 12 % - Sobel
eeUu - 12 % - Sobel
eeuu - 12 % - Creme svartögd

Som du ser finns det två normalfärgad umb och två sobel här ovan. Dessa kan vi bunta ihop och slutresultatet blir detta:

Cinnamonhanen + sobelhonan =

EeUU - 12 % - Normalfärgad homozygot umborous
EeUu - 24 % - Normalfärgad umborous
Eeuu - 12 % - Normalfärgad
eeUU - 12 % - Homozygot sobel
eeUu - 24 % - Sobel
eeuu - 12 % - Creme svartögd

Och så vet vi ju också att samtliga ungar i kullen kommer att ha "Pp" i genotypen och alltså vara bärare av rödögt.


Gult och sköldpadd


(Toto) = sköldpadd
(ToTo) = gul hona
(ToY) = gul hane

När det gäller gul och sköldpadd ("skp") så måste man inte bara ta hänsyn till dominanta och recessiva anlag, utan utslaget i kullen baseras också på kön! Gul är alltså en könsbunden gen som hänger med X-kromosomen och hamsterns färg bestäms därför beroende på vad den är för kön. Anlaget för gult sitter nämligen ENBART på X-kromosomen. Y-kromosomen som finns hos hanen har inget anlag för gult alls (varken dominant eller recessivt) och där det gula skulle ha funnits i Y-kromosomens fall skriver man helt enkelt bara "Y" istället för "To", som är beteckningen för gult och sköldpadd.

En hona som får en enkel upplaga av genen gult (To) från någon av sina föräldrar blir sköldpaddsfärgad (Toto)(To är dominant). En hona som får dubbel upplaga av genen gult och alltså ärver en gul gen från båda sina föräldrar blir gul (ToTo). Hanar, däremot, kan endast ärva den gula genen från sina mammor, om mamman antingen är sköldpadd (Toto) eller gul (ToTo). Från sin pappa ärver han bara Y-kromosomen som inte kan bära anlag för gult. Om en hane är gul så skrivs detta (ToY). Då har hanens X-kromosom anlaget gult (To), men Y-kromosomen hänger bara med utan att överföra något anlag för gult. Endast honor kan därför bli skp, eftersom det bara är dem som kan få Toto (hanar får ju en Y-kromosom där honan kan få ett "to" eller "To"), eftersom honor alltid har två X-kromosomer. Hanar har alltid XY. "To" är alltså en könsbunden gen.
 

Snabbguide till gula parningar

Gul hane + Gul hona

100 % gula hanar
100 % gula honor


Ej gul hane + Ej gul hona

0 % gula hanar
0 % gula honor

 

Gul hane + Ej gul hona

0 % gula hanar
100 % skp honor


Ej gul hane + Skp-hona

50 % gula hanar
50 % ej gula hanar
50 % skp honor
50 % ej gula honor

Ej gul hane + Gul hona

100 % gula hanar
100 % skp honor


Gul hane + Skp-hona

50 % gula hanar
50 % icke gula hanar
50 % gula honor
50 % skp honor


Det finns ett genetikhäfte som innehåller mer djupgående information om guldhamstergenetik än vad du har läst om på den här sidan. Detta kan beställas från SHF till en kostnad av 50 kr plus porto. Förfrågan om beställning mailar du till linda@hamsterforeningen.se